Påsk! En gul och glad helg med vårens föraning. Men vad vore påsken utan ägg? På påskafton äter vi sex miljoner ägg – i timmen!

Traditionen att frossa i ägg är något som vi förknippar väldigt starkt med påsken. Varför då kan man ju undra? Här kommer det mesta värt att veta om ägg. Svenska i allmänhet och öländska i synnerhet.

Men vi får väl ändå börja med att försöka reda ut den eviga frågan: Vad kom först; hönan eller ägget?

Har vetenskapen något svar? Ja, numera har den faktiskt det – ägget kom obestridligen före hönan. De första äggen eller äggliknande strukturerna kom sannolikt redan tillsammans med de första flercelliga djuren för en miljard år sedan.

Fåglarna har fått sina ägg i arv från kräldjuren, som var de första djur som lade ägg på land för omkring 340 miljoner år sedan.

De första fågeläggen lades av de tidigaste fåglarna för 150-155 miljoner år sedan. Hönsfåglarna uppstod ännu senare. Biologerna är osäkra men tror att de första utvecklades för cirka 70 miljoner år sedan, precis innan dinosaurierna dog ut.

Enligt professor John Brookfield från universitetet i Nottingham, måste den första hönan skapats som ett embryo inne i ett ägg. Förklaringen anser han ligger i arvsmassan: DNA ändrar sig inte under individens utveckling från tidigt fosterstadium till färdig varelse.

SVENSKT ÄGGÄTANDE

I Sverige och västvärlden är ägg traditionell påskmat. Ägg symboliserar liv och fruktbarhet. Ett ägg ser dött ut på utsidan, plötsligt spricker skalet och en levande varelse kikar fram. Helt naturligt anknyts detta fenomen med påskhögtiden då livet segrar över döden, Kristus uppstår och nytt liv spirar i naturen. Men vårt svenska äggätande har förstås, som nästan alla våra stora helger, också hedniska inslag.

Seden härstammar troligen från de hedniska offerfesterna. Man firade vinterns slut och naturens pånyttfödelse genom att offra och äta ägg. Det ansågs ge styrka och skyddade mot sjukdomar, ja till och med mot trolldom!

Under påsken kunde man äta många ägg. Det hänger ihop med att hönsen, genetiskt och med liten tillgång till foder, hade uppehåll i äggproduktionen under vintern. Med vårens och ljusets ankomst började hönsen värpa igen och då blev det lätt att få tag i ägg.

FEST EFTER FASTAN

Produktionen kom igång igen ungefär till fastan. Men eftersom det var förbjudet att äta ägg under fastan när Sverige var katolskt, skapades ett äggöverskott till påsken. Under den katolska tiden var det därför populärt med äggmat efter fastans försakelser. På påskaftonen var det fritt fram att festa och frossa på ägg igen. Gigantiska äggkalas ordnades med ägglekar och färgning av ägg.

Traditionen lever som bekant kvar, trots att dagens avelsstammar av höns kan lägga ägg året runt. Under påskveckan säljs 2000 ton ägg, dubbelt så mycket som en vanlig vecka. På påskafton äter vi sex miljoner ägg – i timmen! Min öländska mamma har berättat att på påskafton samlades hela släkten hos gammelmorfar och tävlade om hur många ägg man kunde äta.

PÅSKPYSSEL

Till påsken hör ju också lite pyssel. Måla ägg med köpta eller naturliga färger; lök, blåbär, rödbeta, gurkmeja. En skvätt vinäger eller ättika i kokvattnet får färgen att fästa bättre. När de torkat, kan man putsa dem med lite olja så blir de blir blanka. Man kan också göra mönster med band och snoddar. Det är egentligen bara fantasin som sätter gräns. Att blåsa ur äggen, pynta dem och hänga i riset är också en tradition.

ÄGG SOM PÅSKGÅVA

Förr var det vanligt att ge bort färgade eller dekorerade ägg, ibland med små inskrifter. Traditionen att ge bort ägg vid påsk finns ju kvar, om än i form av dekorerade pappägg fyllda med godis och kanske någon liten present. Den tyska traditionen att gömma ägg som barnen får leta efter i tron att påskharen gömt dem kom till Sverige i slutet av 1800-talet.

EXTRA LYXIGA ÄGG

Här intar förstås Fabergéäggen en särställning av sällan skådat slag. Inget slår de juvelklädda påskägg som Peter Carl Fabergé gjorde på beställning av ryske tsaren Alexander III. Det hann bli 50 ägg före revolutionen, fyra är fortfarande försvunna.

Inte i närheten, men ändå fantastiskt vackra var ”Tittäggen” av socker och kristyr med ett helt litet påsklandskap att titta in på. De tillverkades av skickliga sockerbagare och hade sin storhetstid under 1800-talet. Men några tillverkare finns kvar och man kan hitta ägg på fina konditorier och på nätet.

KONSTNÄRLIGA ÄGG

Äggets perfekta form har fascinerat konstnärer, skulptörer och keramiker. Eva Paradis vackra keramiska ägg från Paradisverkstaden i Färjestaden är ett exempel. I måleriet har vi linköpings-sonen Krouthén som målade sina pickande hönor. Men få slår väl kalmarfödda konstnären Jenny Nyströms humor och fantasirikedom med sina både vackra och roliga påskkort!

ÄGG I KALMAR LÄN

Kalmar är ett äggigt län med allt från sprättande ekologiska gårdshöns till storproduktion. Med 2,4 procent av landets befolkning produceras 11 procent av landets ägg.

Här finns Sveriges största äggproducent, Cedergrens i Fliseryd, med en miljon ägg per dag! På Öland finns Thuresson hönseri AB i Spjutterum där 80000 egna höns lägger en halv miljon ägg i veckan. Ytterligare en miljon ägg köps in från kontrakterade producenter runt om i regionen och paketeras.

NYTTIGA ÄGG

Ägg är inte bara gott och variationsrikt. Det sägs också vara världens nyttigaste livsmedel. Ett ägg ger merparten av de näringsämnen man behöver för dagen, inklusive viktiga fettsyror. Det enda som saknas är fibrer, kolhydrater och C-vitamin. Ägg ger massor av vitaminer; A, D, B2, B12 och folat och en hel del andra nyttigheter som protein och selen. I gulan finns fett, vitamin A, olika B-vitaminer, vitamin D, E och K, samt järn och jod. I vitan finns det mesta av äggets vitamin B2. Selen, magnesium, kalium och niacin finns i både vitan och i gulan. Numera anses inte att kolesterolet i ägg ha så stor påverkan på våra kolesterolnivåer. Dessutom, svenska ägg är fria från salmonella!

Ägg håller väldigt länge, minst 28 dagar, men ofta två månader, om de förvaras i kylskåp med tippen nedåt.

Senaste artiklarna

  • Succébandet Avantgardets frontfigur Rasmus Arvidsson har gjort en personlig resa, som tagen ur en osannolik Hollywood-film, där Öland spelar en viktig roll. För några år sedan blev han deprimerad bara av att närma sig ön, nu är Öland hans trygga bas som han längtar hem till när han åker ut i världen.
    Läs!
  • Sedan 1970-talet är Paradisverkstaden ett populärt utflyktsmål i Färjestaden. I höstas presenterade företaget en helt ny serie som förenar det lantligt rustika med moderna krav på design och hållbarhet.
    Läs!
  • På Hotell Borgholm är det ägaren Owe Fransson som har komponerat vinlistan som nyligen har fått en prestigefylld, internationell utmärkelse. Han tog över hotellet 1972 och om ett par månader lämnar han över det till nya ägare.
    Läs!
  • Mer mat från Öland och östra Småland är målet för ett aktuellt projekt i Kalmar Län. Falafel som är gjorda av öländska ärter är ett exempel på ny mat från regionen. Flera sorters ärter och bönor odlas på Öland, de trivs i det milda klimatet och de goda jordarna.
    Läs!
  • Den öländska evenemangskalendern tar inte slut med Ölands Skördefest utan fortsätter med ett brett utbud av kulturevenemang, motion och mat för hela familjen. I år är det premiär för en ny höstmässa på södra Öland som sammanfaller med de kända fågelskådarveckorna.
    Läs!
  • I köket på Hotell Borgholm skapar Karin Fransson flyktiga konstverk som strax försvinner ut till de väntande gästerna i restaurangen. Hon tillhör toppen av den svenska kockeliten men är också en hängiven odlare och upptäcktsresande. Cykelturer och strövtåg i den öländska naturen inspirerar henne till nya smaksensationer.
    Läs!
VISA FLER ARTIKLAR load all

Mest lästa artiklar

  • Vidsträckta kustremsor i sten eller sand, frodiga ängar fyllda av blommande orkidéer och 34 unika och vackert utsmyckande kyrkor. På Öland finns ett stort utbud av vigselplatser, festlokaler och service för alla människor, oavsett smak eller religion, vilket gör Öland till den perfekta bröllopsön.
    Läs!
  • Det var 1996 som Christina Prütz och Norbert Warhus flyttade till Sverige. Christina är litteratur- och språkvetare i botten och Norbert trädgårdsmästare och trädgårdsarkitekt. Christinas intresse för hantverk och design och Norberts kunnande inom finsnickeri och smide blev den perfekta kombinationen, när paret grundade företaget I&I Christina Prütz.
    Läs!
  • Den 28 augusti 1816 fick Borgholm stadsrättigheter genom ett kungligt beslut av Carl XIII. Den lilla köpingen Borgehamn, som varit lydköping under Kalmar sedan 1620, fick efter många års utredande, äntligen sina stadsrättigheter. Inte nog med det, den nyanlagda staden Borgholm var dessutom residensstad under åren 1820-1826 då Öland var eget län.
    Läs!
  • Får det lov att vara en kryddstark fårkorv med havtornsketchup och färskost? Filip Fastén, Årets kock 2014, är ute på skördeturné där han lagar mat och hämtar inspiration från de svenska matproducenterna. Den 26 september sätter han sin fot på Öland för första gången.
    Läs!
  • VIDA Konsthall och Museum har fint besök i sommar. Det är designern och modeskaparen Lars Wallin som visar Lars Wallin Fashion Stories. Utställningen pågår från 1 juli till 1 oktober och på vernissagen 1 juli kommer Lars Wallin självklart att vara på plats!
    Läs!
  • För fjärde året bjuder ölänningarna in till den stora vårfesten Öland Spirar 8-10 maj, när ön är som allra vackrast. Temat för helgen är trädgård, lantliv och naturupplevelser. Över hela ön anordnas aktiviteter i denna anda.
    Läs!
VISA FLER ARTIKLAR load all

addthis - Delningsmodul