Den öländska kalkstenens historia sträcker sig över 500 miljoner år tillbaka i tiden. Då är vi nere i en geologisk period som heter ordovicium, då lerpartiklar och skalfragment sjönk ner mot havsbottnen i det ordoviciska havet och bildade kalksten. Men det rör sig inte om någon snabb process, geologerna räknar med att det tagit cirka 1000 år att bilda en millimeter kalksten. Svindlande är tanken att Öland då låg någonstans söder om Sydafrika, ungefär där Samoaöarna ligger idag, men som under årmiljonernas lopp förflyttats till den norra delen av jordklotet genom kontinentens långsamma drift norrut på den lösa magman som finns under jordskorpan. I den öländska kalkstenen finns spår efter dåtida djurliv i form av olika fossiler, bland andra bläckfiskar, utdöda kräftliknande djur och släktingar till sjöstjärnor och sjöborrar. I nämnd ordning är de vetenskapliga namnen på dessa fossiler ortoceratiter, trilobiter och cystoidéer (kristalläpplen).

Kulturhistoriskt sett har kalkstenen betytt mycket för Öland. Redan under den sena järnåldern, 800 – 1000-talen e Kr, bröts kalksten på Öland för att efter bearbetning säljas och exporteras till länderna kring Östersjön. Rester av gamla bergbrott syns lite här och där över hela ön i form av öppna brott och skrotstenshögar.

Kalkstenshanteringen är fortfarande viktig för den öländska ekonomin. Ett 50-tal heltidsanställda arbetar på stenindustrierna i Sandvik, Mysinge och på Ölands stenförädling söder om Borgholm. Men verksamheten är hårt reglerad, att få ett nytt täkttillstånd innebär åratal av väntan med alla utredningar och överklaganden.

De största stenbrotten finns i Gillberga på norra Öland. Gigantiska brott med upp till 16 meter höga skärningar i berget, där man tydligt kan se miljontals år av fascinerande havshistoria. Vad brotten ska användas till när själva brytningen har upphört, är något som diskuteras livligt på ön och det är bland annat här som tanken på en organiserad geoturism kommer in.

Den 3 augusti firas för övrigt Stenens Dag i Gillbergas öppna stenbrott med geologisk vandring och utställningar. Författaren Johan Theorin kommer också att berätta om sin senaste roman – Blodläge. Namnet är en gammal stenhuggarbenämning på ett särskilt mörkrött kalkstenslager.

Ölands stenindustrier håller i sommar Öppet Hus där allmänheten kan titta närmare på bearbetningen av den brutna kalkstenen till färdiga produkter. Den 5 augusti är det öppet hus i Mysinge, den 10 augusti i Sandvik och den 12 augusti på Ölands Stenförädling.


ÖLAND – KALKSTENENS LANDSKAP

Det senaste projektet, Öland – Kalkstenens Landskap, syftar just till att utveckla geoturismen. Både ur natur- och kulturhistoriska aspekter har Öland unika möjligheter att locka turister till ön med särskild inriktning på geologi och historia. Det är i alla fall projektledaren Lars Lundbergs övertygelse, han har i många år arbetat inom de olika kalkstensprojekten tillsammans med geologen Jan Mikaelsson, som på ett pedagogiskt
sätt beskrivit kalkstenen ur ett geologiskt perspektiv, senast i skriften Spännande Kalksten. En inventering av kommande besöksplatser på Öland pågår för fullt och brotten i Gillberga står förstås överst på listan. Dessutom finns redan nu ett antal utbildade geoguider till hands.

–Geoturismen är den snabbast växande tematurismen i världen, säger Jan Mikaelsson. Ur ett svenskt perspektiv kan Öland visa upp en fullkomligt unik berggrund, kalkstenen med hela dess innehåll. Det är denna bergrund som skapat förutsättningarna för Ölands säregna flora och fauna och som utgör en avgörande länk mellan människan och naturen. Ur geoturistisk synpunkt är Öland perfekt!


TEXT: JOHAN VON REIS FOTO: BIRGER LALLO