Den 23 april 1920 visades den allra första filmen på Borgholms Bio, som då var helt nyuppförd. Det var köpmannen Einar Andersson, allmänt kallad Farbror Einar, som lät bygga biografbyggnaden på Södra Långgatan, alldeles intill sitt eget bostadshus. Han var född i Borgholm 1883 och drev biografen till sin död 1973.
Det unika med Borgholms Bio är att den uppfördes för rent biografändamål, något som då var högst ovanligt, inte minst i mindre städer och på landsbygden, där de allra första filmvisningarna nästan uteslutande visades i befintliga samlingslokaler av kringresande handelsresande som visade ”lefvande bilder”. Det var också i Borgholms godtemplarlokal, sedermera IOGT, som Einar Andersson redan 1917 genomförde sina allra första visningar av film.
I en intervju med Einar Andersson i december 1972, där undertecknad deltog, berättade han att idén till att visa film väcktes under en mobiliseringsresa 1916 mellan Hultsfred och Ronneby, mitt under brinnande första världskrig. Med på resan var en barberare Olsson från Kalmar, som entusiastiskt pratade om film som det nya framtidsmediet och om Einar ordnade en bra lokal för filmvisningar skulle Olsson se till att skaffa fram filmer. Einar tände på idén, men filmer tänkte han skaffa fram själv. Säkerligen hade han också besökt biografen Saga i Kalmar som invigdes redan 1906 och som idag är Sveriges äldsta landsortsbiograf som fortfarande är i bruk.
1919 påbörjar han bygget av Borgholms Bio. Fasaden mot Södra Långgatan är enkel med drag av nyklassicism och jugend. I själva biografsalongen är väggarna indelade med enkla bröstningar och rektangulära fält. Salongen har sluttande golv och en nödutgång vetter ut mot den lummiga, kalkstensbelagda innergården och vidare mot en port i planket mot Västra Kyrkogatan. I foajén finns en liten biljettkur där Einar Andersson alltid satt och sålde biljetter innan föreställningarna började. Maskinrummet ligger på övervåningen, där det bland annat finns två projektorer som installerades 1947. Här finns flera olika tekniska detaljer bevarade, till exempel en ringledning från biljettkuren för att signalera till maskinisten att köra igång filmen och en anordning för att sakta sänka och höja belysningen. Från maskinrummet finns en liten smygdörr som leder in till bostadshuset där Einar Andersson bodde.
PANG-PANG OCH SVENSKA FILMER
Under de dryga femtio år som Einar drev biografen, visades fler än 3000 filmer på Borgholms Bio. Enligt honom själv var det filmer med ”spänning och handling” som gick bäst, gärna westernfilmer, pang-pang och mycket svenska filmer. I annonserna från 1920-talet brukade Farbror Einar understryka att ”Programmet har förut gifvits å Sveriges förnämsta biografteater Röda Kvarn i Stockholm”. Bara några dagar före sin 90-årsdag visade han sin allra sista film, Casablanca från 1942 med Humphrey Bogart och Ingrid Bergman. En värdig avslutning med tanke på att Casablanca räknas till en av 1900-talets allra bästa amerikanska filmer. Under stumfilmstiden ackompanjerades filmerna sedvanligt med pianomusik och ibland till och med av hornmusik, inte minst viktigt i pauserna som kunde vara både långa och många. Naturligtvis har vissa förändringar av biografen gjorts under årens lopp. Ursprungligen var till exempel salongen inredd med träbänkar, vilka byttes ut mot stoppade stolar på 1940-talet och 1995 genomfördes en omfattande renovering av biografen, som till större delen bekostades med hjälp av byggnadsvårdsmedel från länsstyrelsen.
BYGGNADSMINNE
2001 förklarades Borgholms Bio för byggnadsminne av länsstyrelsen i Kalmar, det högsta skyddet en byggnad kan få i Sverige. Inte bara själva biografbyggnaden, utan även övriga byggnader på fastigheten ingår i byggnadsminnesförklaringen. I motiveringen sägs bland annat: ”Borgholms Bio är ett bra exempel på en lokal lösning av en företeelse som var något helt nytt och biografen kom att bli en central del av ortens nöjesliv. Den är också ett uttryck för det sociala liv som fanns i Borgholm vid den här tiden, eftersom staden var en populär badort och hade en stor förmåga att tidigt ta till sig nyheter. Biografens närmiljö med innergård och övriga byggnader speglar dessutom på ett tydligt sätt hur en fastighetsägare i landsortsstaden Borgholm utnyttjat sin fastighet med dess äldre, befintliga bebyggelse för att på ett finurligt sätt lösa ett arkitektoniskt problem vid planerandet och byggandet av biografen. Det är därför viktigt att för framtiden skydda såväl innergård som de övriga byggnaderna på fastigheten för att helhetsbilden inte ska gå förlorad”.
BORGHOLMS FILMFESTIVAL
Även idag visas film på Borgholms Bio. Under jubileumsåret 2020 kommer flera gamla klassiker från 1960- och 70-talen att visas här. Det är föreningen Borgholms Filmfestival, som under ledning av filmhistorikern Kjell Gerdin visar klassiker ur ”Farbror Einars Filmarkiv”. Föreningen har över hundra medlemmar, är i högsta grad aktiv, bland annat beslöts på det senaste årsmötet att införskaffa en ny, modern filmduk!
